Lördagen
Hej Vänner,
Igår kväll var vi på ett NA-konvent (Anonyma Narkomaner håller ett midsommarevent varje år). Vi lyssnade på en person som delade av sitt liv. Det är enormt givande och inspirerande att höra andra människors life stories.
Men det som gjorde avtramp på mig mest under kvällen var två andra saker.
Det första jag förundras över är den fantastiska kärleken, tron och gemskapen som finns i sådanhär sammanhang.
Människor tror på varandra och ser varandra. Man applåderar och tjoar åt varandra och skrattar tillsammans.
Den "vanliga" världen utanför missbruk och medberoende har mycket att lära från dessa människor.
Det är äkta och ärligt.
Den andra tanken som slog mig igår kväll var en enorm känsla av frid.
Att vår familj satt en lördagkväll, en midsommarhelg på en sån plats vi var på igår.
Ingen alkohol, inget party, ingen ångest, inga skandaler och ingen oro.
Jag känner mig så tacksam för det.
Och när man sitter bland alla dessa människor förstår man att det finns hopp.
Ett hopp för alla människor.
Kärlek!