Insight2Life

 

I lördags var vi som jag skrev igår hemma hos några vänner på middag. Vi började prata om allt som hänt oss i Sthlm och kom in på vårt företag som jag och A håller på att bygga upp. Det fick oss att prata dels om målbilder (både för företaget men också personliga mål) och dels vad som är viktigt i livet. Både för varje enskild individ och även som par.

 

Om man säger att varje relation består av en realist och en drömmare, kan man väl säga att jag är realisten i vår relation och A är drömmaren. Jag trivs med att ha kontroll över saker och ting, och jag älskar att planera, organisera, effektivisera och jobba mot målsättning av olika slag. Att sätta upp mål ger mig energi och driv att jobba framåt.

A lever lite mer efter filosofin att allting löser sig bara man tror på sig. Han är inte mycket för att planera saker i förväg, utan tar det gärna som det kommer. 

En ganska skön livsstil kan jag i vissa fall tycka, men jag skulle troligtvis i längden få total panik över att inte planera vad som händer i närmsta framtiden.

 

Hur som helst, vi satt iallafall och pratade målsättning och jag har tjatat mycket om målsättning här hemma. Men utan att lyckas med någon större framgång för att få A att sätta upp mål för ex vårt företag. Då frågade en av vännerna på middagen:

"A, jag antar att du sätter upp mål över din träning, och det är därför du når bra resultat med just din träning"

Pang, där var huvudet på spiken. Mitt i prick föll en polett ner för A. Men också för mig.

För hur mycket jag än tjatat på A om att sätta upp mål, har tanken aldrig slagit mig att A faktiskt sätter upp mål för sin träning. Både jag och A öppnade ögonen på ett sätt som vi inte gjort förut och fick ny energi och tro.

 

Jag är ju en person som tror på evig kärlek. Jag är också en person som tror på att jobba aktivt med relationen hela livet för att utvecklas, både tillsammans och enskilt, och på så vis hålla kärleken vid liv.

Våra vänner visade lite exempel på hur det har gjort i sin relation med olika mälsättningar och hållpunkter över vad som är viktigt i deras liv.

Jag har ju tappat bort mig själv och hela mitt jag under de senaste åren, så för mig känns detta otroligt roligt och spännande. Det känns som att jag kan göra vad som helst och bara jag kan och ännu viktigare bara JAG ska påverka mitt liv.

Jag har alldeles för länge lagt mitt liv åt sidan för att oroa mig över andra. Nu är det dags för mig att sätta upp personliga mål för mig själv. Men också lista upp över vad som är viktigast för mig i livet. Vissa saker som var viktiga för mig innan jag blev medberoende, har jag inte alls något intresse alls för idag. Inte heller låter jag alla måsten och förväntningar ta plats över min egna känsla av vad jag vill och känner.

Detta kommer bli en intressant stolpe i mitt tillfrisknande och jag hoppas kunna ge några andra inspiration till detta. Jag är idag sambo med en nykter narkoman och alkoholist, men det jag ska göra kan var minst lika bra om inte bättre för medberoende som lever nära en aktiv person just nu.

 

Största fallgropen man gör som medberoende är ju att sätta sitt liv på paus. Kanske med att lista ner vad man vill med sitt liv och vilka mål man önskar uppnå, kan det hjälpa någon att kunna se framåt i allt mörker man famlar i. För jag vet att i det mörker man lever i som medberoende skaffar man en enda bästa vän, och det är hopplösheten.

 

Men för att inte detta ska bli världens längsta inlägg så kommer jag fortsätta skriva om detta och hur jag/vi ska gå tillväga med detta. 

Ingenting är någonsin för sent. Hur länge man än stått vid sidan av sitt eget liv, kan man alltid hitta tillbaka på rätt väg igen.